Senaste inläggen
Vad protesterar du mot?
– Det allvarligaste är att SVT sänder ut signaler att hundar är saker och kan behandlas hur som helst. Man bortser från att de kan tänka och har ett känsloliv. Det är ett sjukt programkoncept som går ut på att låta sex hundar bo hos en familj och sedan ska fem av dem inte stanna kvar. Om man ska köpa en hund eller omplaceringshund och släpper dem med andra hundar och nya människor kommer de inte att visa sitt rätta jag.
Hur tror du att djuren påverkas?
– Jag kan bara utgå från den erfarenhet jag har eftersom jag själv har en omplaceringshund. Hon gick vid min sida och var helt uppstressad det första halvåret. Hon är fortfarande märkt av detta och har separationsångest. Men leker inte med omplaceringshundar på det här viset. Jag tror inte att de är elaka mot dem i programmet, men mentalt blir de avvisade och dörren stängs för många av dem.
Hur kunde SVT gjort annorlunda?
– Det hade kunnat vara ett jättebra program om man i stället följt en eller flera familjer som skulle skaffa hund när de letade i hundarnas egen miljö. Då skulle man också ha haft en seriös hundpsykolog inkopplad som kunde svara på deras frågor – då hade man gjort något folkbildande.
Hur har responsen på din Facebookgrupp "Vi som vill stoppa programmet Hund i familjen" varit?
– Just nu har jag 92 förfrågningar som jag ska godkänna från i natt och då är den uppe i 1 760 medlemmar. Jag startade gruppen strax före jul och den sista veckan har det blivit bra fart. Det är roligt att folk faktiskt reagerar och är oroliga över vad nästa steg i utvecklingen kan bli.
Vi vill rusta upp både gym och bad, men vi får inte någon kontakt med politikerna. Det känns nästan som om de har en dold agenda, säger Mattias Andersson, regionansvarig på Actic.
Gymkedjans anläggning i Hässleholm är liten, bara 100 kvadratmeter.
Men medlemmarna är desto fler och är uppe i 1 100.
På sikt vill de utöka ytan och utrymmen finns inne på Qpoolen.
– Som det ser ut nu rasar det ihop, men vi vill köpa om kommunen är intresserade eller investera pengar och vara med och bygga nytt, förklarar anläggningsansvarig Dino Delic.
Han tycker att kommunledningen pratar för mycket och gör för lite.
– Det är vi som skattebetalare som ska stå för det. Men man kan inte bara satsa 160 miljoner på badhuset utan det finns andra saker som kan göras också.
Actic köpte för en tid sedan Delphibadet i Lund och renoverade det för 50 miljoner kronor.
– Det gjorde vi när kommunen inte hade råd att göra det. Vi vill hjälp till, säger Dino Delic.
Kommunalråd Urban Widmark (M) ser det som uteslutet att sälja Qpoolen.
– Det är ganska osannolikt eftersom en stad av Hässleholms storlek inte kan ha två badhus. Det kommer inte finnas något bad kvar på Qpoolen. Vad gäller gym får vi titta på det, säger han.
Men att en privat aktör har visat intresse ser han ändå som positivt.
– Det är jättebra, men i så fall får de drifta det nya badhuset på Österås. Fast driften går i så fall ut på upphandling, fortsätter Urban Widmark.
När vice chefsåklagare Eva Norberg ställer frågan till maken, i det för grovt ocker misstänkta paret, blir svaret svävande.
Under fredagen var det huvudförhandling i målet mot ett Hässleholmspar i 70-årsåldern misstänkt för att särskilt hänsynslöst ha utnyttjat en 92-årings oförstånd eller beroendeställning. 92-åringen testamenterade först all sin kvarlåtenskap till paret.
Tio månader senare, i oktober 2010, skrev han ett gåvobrev i vilket paret fick överta bostadsrättslägenheten.
Kort därefter såldes den för 365 000 kronor.
Det var i samband med att gåvobrevet skulle bevittnas som föreståndaren på hemmet, där 92-åringen bor, ifrågasatte parets agerande. På hemmet jobbar även en person som redan sommaren 2008 arbetat inom hemtjänsten hos mannen. Hon såg även till att ansöka om god man för 92-åringen, något den nu åtalade mannen senare återkallade.
92-åringen medverkade inte personligen i rätten, utan via videobandat förhör. Han berättar att han känner den åtalade mannen, de kommer från samma bygd. Paret har mycket riktigt umgåtts med honom på senare år, men han kan inte uppge på vilken adress i Hässleholm han bott på i flera tiotals år.
Den åtalade mannen tar delvis tillbaka att 92-åring haft flera obetalda räkningar den gången han och hustrun började hjälpa honom 2008. I rätten uppger han att det endast varit frågan om några få.
En akut likviditetskris förde med sig att företaget lämnade in en ansökan om konkurs i torsdags, något som tingsrätten i Hässleholm klubbade samma dag.
– Åkeriet gjorde en större utvidgning 2010 som de nu inte riktigt klarade av. Det fanns inga pengar att betala de skatter och avgifter som ska vara betalda den 17 januari, därför tvingades företaget i konkurs, berättar han.
Det handlar inte om några stora summor som brister i bolaget som omsätter mellan 15 och 20 miljoner kronor.
– Skulden är på cirka 2,5 miljoner kronor. Enbart slaktvärdet på bilarna är minst 1,5 miljoner kronor, förklarar han.
Företaget är annars välskött.
– Med god ekonomi, goda rutiner, räknar han upp.
Åkeriet har budbilar med bland annat Bring Parcel som kunder, med elva, tolv körslingor till Malmö, Blekinge och övriga Skåne.
Även mediciner ingår i transporterna.
– Därför var det väldigt viktigt att tala om att verksamheten fortsätter, med full rulle, säger Mikael Ekström som hoppas hitta en ny ägare inom ett par månader.
Ungdomar har generellt sett svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Ungdomar som inte fått jobb eller börjat studera räknas efter tre månader som långtidsarbetslösa.
Många av dem har inte fullständiga betyg från gymnasiet, eller kanske inte ens betyg från grundskolan.
De som dessutom har läs- och skrivsvårigheter eller neruopsykiatriska sjukdomar har än svårare att få jobb, eller att börja studera.
– Det finns de som inte fått rätt diagns sedan tidigare, och det är det ju mycket svårare, förklarar projektledare Sara Hosseinkhah.
I kombination med låg självkänsla är det lätt att hamna i ett utanförskap i form av hemlöshet, drogproblem och kriminalitet som kan bli permanent.
– När vi har gjort utvärderingar visar det sig att ungdomar tror att de har alldelels för lite erfarenhet eller kunskaper för att kunna få jobb, medan arbetsgivare vi har kontakt med anser att om bara ungdomarna har engagemang, vilja och kommer i tid är de välkomna, förklarar hon.
Så här i halvtid under projektet har det visat sig att 41 procent av ungdomarna har fått någon form av jobb, praktik eller börjat studera.
– Sex av dem har börjat studera och 13 har fått anställning av något slag, vilket vi tycker är ett mycket bra resultat, berättar Sara Hosseinkhah.
Inte bara rent konkreta aktiviteter som leder till jobb eller studier ingår i programmet, utan även till exempel yoga eller dans såsom zomba ingår. Ungdomarna får försörjningsstöd eller aktivitetsstöd under tiden de deltar.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
||||||||
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
|||
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 | 16 |
|||
17 |
18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
|||
24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
|||
31 |
|||||||||
|